fredag 28 september 2007

Ett nytt sätt att utföra "stagediving".

Ojojoj, idag har det hänt mycket.

Det har inte blivit några 15 000 steg idag, som jag tänkte igår. Men det är det fina i kråksången att jag bestämmer själv och om jag inte vill eller orkar promenera en dag så är det okej. Alltså, det blir en kortare kvällspromenad och så får det vara bra så.

Däremot så har mitt minsta barn lärt sig att klättra upp i soffan. Detta gör att jag inte kan sitta ner i fem minuter längre. En vanlig dag när Lillebror inte var så mobil förr gick jag kanske 500- 600 steg här hemma (inga promenader inräknade där alltså). Men nu... idag har jag inte gjort något särskilt mer än att städa och jaga mina barn och jag är uppe i 4 256 steg.

Jag kommer bli smal som ett streck om det fortsätter så här, eller få hjärtsnörp när Lillebror våghalsigt klättar upp i soffan ställer sig upp, och handlöst slänger sig baklänges. Då gäller det att vara där och fånga... Han måste ha varit rockstjärna i ett tidigare liv, eller hoppat bungydjump.

Påtal om bungydjump vet jag en unge som hoppade bungydjump från en stol med ett måttband bundet runt benet och stolen... Hahaha, de är initiativrika de små liven!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jädrar...vågar man skaffa barn när det är så där....jag skulle ha hjärtat i halsgropen precis helat iden...eller klä dem i skumgummi och dubbla hjälmar...
//E

Anonym sa...

Tjejer, tro inte det blir bättre när de blir äldre...sådär mellan 10 och 25. ;)

eva

Anonym sa...

Tack Eva! Det bådar gott inför framtiden ;-) /Fillan

Ps. Jag vet en annan unge som faktiskt hade fleecehjälm, det såg skitlöjligt ut, man får hoppas att den gjorde nytta :-).