En del av veckans utmaning är att stå naken framför spegeln och tala om tre saker man tycker om hos sig själv. Detta ska ske tre ggr under veckan. I dag har jag tagit en snabbtitt i spegeln. Vår helkroppsspegel är placerad på det lämpliga stället... tada... mitt framför ytterdörren med fönster och fri insikt. Därav den snabba titten. Jag hade inte några problem med denna övning alls. Jag är grymt nöjd med min kropp som burit fram och fött två fina ungar. Det är bara magen- denna deg. Vad hände med min platta mage? Hur kan tio kilos övervikt bestämma sig för att lägga sig på överkroppen? Jag bara undrar...
Del två av utmaningen är att slappna av och det ska jag snart göra genom att krypa ner i ett varmt härligt doftande liljekonvalj-bad. Tända ljus ska det vara, ingen avslappning utan tända ljus. Sedan en kopp te innan det är dags att krypa ner i en rendoftande nybäddad säng.
(Bilden föreställer ett av mina fina barn- skrynklig och alldeles nyfödd).
3 kommentarer:
Det lilla skrynkliga undret!
Jag har ännu inte gjort veckans utmaning - jag är stressad trots min lediga vecka och under dagens promenad tänkte jag att jag måste få rätsida med allt jag tar mig för. Jag hinner - det är ingen fara - men längtar efter "ostyckade" dagar.
Jag har inte barn och på något sätt känns föreställningen om ett barn - en förändrad kropp - och ett helt nytt ansvar för någon annans liv - väldigt svårt att föreställa sig. Jag undrar hur jag kommer känna det när min kropp bär spår efter ett barn. Egentligen är det konstigt att de spåren inte blir medaljer man visar upp - för det är ju en bragd. Men självklart lätt att säga om man inte vet...och det gör ju inte jag. Men nu ska jag sluta babbla....
// ElinLeticia
Eva: Ja, ta det lungt du hinner med alla dina projekt. Tänk bara på att inte dra igång för mycket...
DU måste orka.
Elinleticia: Jamen visst är det sjukt. Idag ska man helst dölja alla eventuella spår av graviditet och förlossning när man borde få vara stolt!
/Fillan
Skicka en kommentar