Filosofiska promenadtankar.

Jag har varit i pysselbranschen idag. Pärlor i hundratals har jag sorterat, skapat halsband av och packat. Det blev dags att sträcka på sig och hela kroppen skrek efter en promenad. När jag gick tänkte jag på er... Jag tänkte att just nu, just nu är kanske någon av er också ute och går. Ganska trösterikt när man kämpar själv, att ni också gör det, fast någon annanstans.