På jakt efter promenadområden

I går tog jag en promenad med en kompis i ett område som heter Änggårdsbergen och ligger här i Göteborg en bit bort med spårvagnen. Det är väldigt vackert och hänger samman med en botaniskt trädgård. Jag visste inte alls att det skulle vara så stort som det var; att gå runt hela tog nämligen två timmar av knatande uppför backar. Det var väldigt vackert men ganska stort och jag tror jag tröttade ut mig lite väl mycket. Det var verkligen en terräng och jag hade inte ätit så mycket innan som jag borde inför en så lång promenad men nu har jag verkligen hittat ett bra ställe att ta långpromenader; antingen med en vän eller min pojkvän med matsäck eller själv om jag vill ha lugn och ro och tänka igenom saker och ting. Bor man i centrala göteborg som jag gör och dessutom är sambo så är man inte ensam så mycket. Jag saknar det att kunna gå utanför dörren och promenera själv i ett folktomt område eller i skogen som jag kunnde göra när jag var yngre och bodde med mina föräldrar i ett villa område. Blir lite frustrerad över att inte bara kunna gå ut och promenera i naturen. Annars gillar jag min lägenhet jättemycket.

Räknas det som fusk om man tar spårvagnen till ett grönområde och promenerar sina 60- 120 minuter och sen tar vagnen hem?

Jag kanske måste göra det för att bli helt nöjd med mina promenader.