Jag mådde bra i går. Riktigt bra. Gick på stan först på egen hand och köpte världens bästa "Eva-klänning" och sedan ett par skor som jag tvekade över men behövde och det visade sig att de var riktigt sköna att gå i - ja, de var helt enkelt perfekta. Sara mötte mig och vi köpte lite saker som hon behövde på sin mardrömsresa - ut i skogen i fem dagar med nya klassen - innan hon sedan påbörjar sin drömutbildning.
På kvällen skruvade jag ihop min hylla till badrummet och nu har jag ordning och reda. Tidigare stod sakerna på golvet (jag har bara bott här i två månader och hyllan kom först i onsdags) men nu är de uppsatta så att jag kan njuta av att bara se dem.
Lotioner, allt från Apotekets till lite lyxigare, blandas med hårgele och andra pryttlar.
Ja...och så min transistorradio. Det är ju så att tokiga saker, som att sätta en radio i badrummet, kan jag göra precis som jag vill eftersom jag är singel. Enligt min dotter är det "min värsta mardröm att bli som du, singel i medelåldern". Jag inser att det finns många som inte tror mig när jag säger att jag gillar mitt singelliv skarpt och ibland skulle jag inte ens vilja gå på dejt för jag har så himla mycket annat roligt att göra.
I gårkväll blev det hårinpackning, ansiktsbehandling, skumbad, vin, god mat och ett trevligt samtal. I morse satte jag på radion och tog en dusch, fixade håret och sedan ställde jag mig på vågen.
71, 4 kilo.
Det är minus 2,2 kilo sedan förra veckan och minus 2,4 kilo sedan projektet började. Det borde inte vara rimligt. När jag och Fillan började en vecka innan vi startade projektet vägde jag 72,5 vilket är rimligt, en vecka senare var det projektstart och jag vägd 73,5, efter en vecka i projektet hade jag gått ner 2 hekto och efter två veckor i projektet (men tre veckor med promenader fem av veckans dagar) har jag minskat 2,4 kilo.
Jag tror det har med vätska och medicin att göra.
Den veckan vi började tog jag några migräntabletter och jag har slutat med östrogen. Kanske har det med saken att göra.
Trots det gläds jag över mina 71,4 kilo.
Men allra mest gläds jag åt att jag faktiskt kommer iväg på mina promenader, de generar inte bara en viktminskning utan även att jag sover gott, får bra idéer och känner mig som en prinsessa.
söndag 26 augusti 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Åh grattis! Det låter ju jättebra allting! Så som alla dagar borde vara. :)
Grattis till viktnedgången också, jag trodde väl att den skulle komma igång efter att ha stått still förra veckan ;)
Elsa: Det inte bara stod still - jag gick ju upp ett kilo den första veckan!
Ja...det känns helbra.
Fast det irriterar mig för jag vill ju inte stirra mig blind på vågen och ändå betyder de där siffrorna en hel del.
Tack för att du är en sån bra förebild! :0) Och grattis till viktminskningen. Och jag instämmer med det du skrev för övrigt, att det här med promenerandet ger så många fler positiva effekter än eventuell viktminskning.
Molina: Tack själv för att du hänger på mina och Fillans idéer och tack för dina vänliga ord till mig. Glöm inte bort att vara vänlig mot dig själv också!
Skicka en kommentar