Herregud, det är ju varmare ute nu än vad det var mitt i högsommaren! Jag ville inte alls idag, alltså ingenting. Känner mej som en stor igelkott med alla taggar ut. Konstigt nog märker ingen av det så jag lyckas visst kamouflera negativiteten rätt bra. Bara för att jag är en sursippa ska ju inte andra behöva lida liksom.
Idag skulle alltså stegräknaren invigas i stor stil. Pytt! Usel tajming skulle jag vilja påstå. Idag har jag varit fri från både expedtiotionstjänst och jourtjänst och har alltså kunna sitta i lugn och ro på mitt rum och gå igenom ärenden och fatta beslut. Jag har med andra ord rört på mej minimalt för att vara en jobbdag. dessutom flexade jag ut klockan tre eftersom jag var alldeles för less och grinig för att vara kvar på jobbet. det finns gränser för hur länge man pallar att hålla masken! Ja ja... jag får väl mäta mer dagarna som kommer.
Ikväll SKA jag ut och gå. Men först ska vi ha fler födelsedagsgäster som ska gratulera Lilleman. Men idag blir det bara glass, och den kan jag hoppa över utan större problem. tror jag...
Jag har också funderat en del på det där med klädseln vid promenad. Man kanske borde byta om, för att känna att man gör det fullt ut. Samtidigt som jag tror, eftersom jag känner mej själv, att det blir för mycket om och kring för att det ska funka på mej. Då blir jag bergis bara obstinat och hamnar i gammalt tänk. Jag avskydde verkligen, innerligt och hett, att gå till gympasalen och byta om när jag gick i skolan. Jag är rädd att hamna i samma förlamande känsla igen, alla mekanismer rår man ju inte på hur vuxen och klok man än blir med åren. Jag tror jag håller mej till att promenera i det jag står och går i för tillfället, sen må det vara kjol eller jeans. Bara det inte sitter åt för mycket. Däremot känner jag mer och mer att det är viktigt att ha bra på fötterna.
Förresten, på tal om kläder och stegräknare. Idag hade jag kjol på mej, och en skapligt tajt tröja. Stegräknaren satt som en liten bulle på höften. I profil syntes den väldigt bra. Jag såg att flera kollegor sneglade men ingen frågade. undrar vad de trodde det var, egentligen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Kanske en makapär som mäter hjärtslagen eller en kamuflerad sexmaskin av något slag? Nåja.
Jag gör så här med kläderna. En bh, ett linne och en topp samt en sliten huvtröja tar jag på mig och sedan - efter promenaden - hänger jag av mig kläderna på en galje. De får hänga på balkongen till nästa dag för att vädras. Jag blir rätt svett på ryggen men även låren känns lite klibbiga och jeansen är kanske inte blöta av svett men lite trögare att dra av mig när jag kommer hem.
Det bästa är att du provar dig fram och se en målbild på dig själv - där du är glad och i perfekt form och med ett leende kommer switchandes i full fart.
När det gäller glass och sånt - när det är kalas får man lov att smaka - ja, du får lov att ta om. Det är är ingen vikttävling utan tio veckor för att komma i form.
Så ta din glass, prova att ut och gå med eller utan att byta om innan.
Kärlek!
Jo...jag läste precis "ändå bara 7916 steg." -> det är ungefär så som jag går varje morgon, med andra ord en timmes promenad.
Det du!
De kanske trodde att det var en ny sorts elektronisk fotboja (ett förslag bara ;-)).
Jag byter inte om när jag ska ut med ungarna. Men jag brukar ofta få byta om när jag kommer hem, helt svett av att skjuta 24 extrakilon framför mig + vagn.
När jag går själv drar jag på mig träningskläder. Det blir mer "på riktigt" då. /Fillan
En liten Alien på väg ut, såklart! Molina Weaver!
Skicka en kommentar