Idag på förmiddagen tänkte jag att -Nej, det här kommer aldrig att gå. Hur ska jag få ihop 12 000 steg idag då? Men när Sambon kom hem från jobbet var stora barnet hos farmor, så sambon fick ta minstingen och jag gav mig ut på en 9 000 steg lång promenad i skogen. När jag går upplever jag samma sak som Eva. Att det tar emot i början och sedan släpper det eftersom. Nu ikväll blev det en kort runda med barnen i vagnen (3 000 steg), dels för att lufta Lillebror som varit inne med feber i tre dagar och dels för att få ihop stegen.Ja, det blev 12 000 steg idag med. Och idag hängde det enbart på projektet!!! Hade det inte varit för er tjejer och jag visste att ni var ute och traskade hade jag inte kommit ut idag.
(Gissa vem som har makten hemma hos oss. Makten = fjärrkontrollen).
3 kommentarer:
Digger din coola katt!
// ElinLeticia
Ja, han är grym =). Om han får säga det själv, och det får han ju förståss...
Dom brukar göra det. Hylla, dyrka och åtrå sig själva. Min Ebba-Stina ligger gärna framför spegeln och hånglar upp spegelbilden. Bäst trivs hon där det finns MÅNGA speglar. Hon är ett bra föredöme för hon är rund som en liten pälsboll men älskvärt kär i sig själv iallafall.
// ElinLeticia
Skicka en kommentar