Izzykissens första kontakt med min espressomaskin, februari 2004. VÄLDIGT nyfiken, men också kraftigt skeptisk.--------------
En liten men bra förändring som jag har gjort i samband med Projektet är att jag har slutat använda socker i kaffet. Jag dricker måååånga koppar per dag, så det gör skillnad. Jag använder inte sötningsmedel heller - det är "the sweet tooth" jag vill ha bort, sötsuget. Bort bort bort. Sött blir en ovana.
Efter två veckor saknar inte längre sockret, kaffet är lika gott utan. Men MJÖLK - nä, det lägger jag aldrig bort! Kalcium är bra för benen och nu sägs det att det också är en viktig del i en sund förbränning.
8 kommentarer:
Tänk Izzy, Fredrikes hittekatt. Minns dù? Klart att du gör. Jag kör för övrigt också mjölk i kaffet.
Jag har mjölk i kaffet jag med. Men sockret la jag av med för hundra år sedan, när jag försökte banta en gång förut... Herregud, när jag tänker efter känns det som om jag ALLTID försökt gå ner i vikt, är det klokt det?
Förresten är Izzy superfin!
Izzy är ljuvlig, och som sagt det finaste minne man kan ha av Fredrike (som dog i december - Eva vet hela storyn men kanske inte ni andra).
Fredrike och hennes klasskompisar i Södertörn hittade denna lilla katt mitt i vintern, stelfrusen, svulten och övergiven, en stackars sommarkatt.
Ingen kunde ta hand om henne och ingen saknade henne, så det var till slut tal om att polisen kanske måste avliva henne. Jag hälsade på hos F där kissen fått tillfällig fristad (F kunde dock inte behålla henne), jag sa "men TUSSE så söt du är, dig smyger jag ner i handväskan sen när jag far" och så tänkte vi inte mer på det...
...förrän jag skulle åka hem och Izzy satt VID MIN HANDVÄSKA I HALLEN. Kollektivt bölande.
En vecka senare meddelade jag F att "jag tar henne".
På den vägen är det. Min bästa själs-medicin.
Molina: Sluta gå ner i vikt! Omedelbart!
Sluta tänka på vikten - omdelebart!
Du har nio veckor befriade från alla vikttankar bara du promenerar fem av veckans dagar.
Då händer det saker, jag lovar!
Underbar katt!
(Skickar en tanke till Fredrike som jag aldrig känt eller ens pratat med men som verkar ha berört så många av era liv).
Molina: De flesta kvinnor tillbringar år av sitt liv med bantning. Det är inte klokt egentligen! /Fillan
Siv: Nu fick du mej att fälla en tår också! Ni var ämnade för varandra alltså.
Eva: Promise! :0)
Fillan: Nej det är ju helt vanssinigt helt enkelt! :0/ Men vi vet numera bättre, hoppas jag...
Bra gjort!
Det är de små små vanorna och sakerna som förändrar tror jag. Inte den där tårtbiten på födelsedagskalasen utan sockret i kaffet flera gånger dagligen.
Och om kaffet smakar lika bra ändå så :)
Åh vad söt katt! Jag har själv en liten katze hemma :)
Vi verkar vara många kattkramare här (jag vet att Eva är en också, in disguise, hon har bara inte kommit sig för att skaffa den där burman än! - eller var det abessinier?).
Skicka en kommentar