Höstförkylning på väg...

Jag tror jag börjar bli förkyld. I måndags så kändes det tjockt i halsen och jag hade huvudvärk. Jag var inte förkyld men det kändes som om det var på väg att bryta ut. Därför tog jag mig en vilodag måndag och tisdag iförhoppningen att det jag kanske skulle kunna få förkylningen att inte bryta ut. Idag kände jag mig jättebra och efter att ha flängt runt hela dagen; dammsugit, diskat, lagat mat, städat badrum, städat och plockat i ordning, tagit emot rörmockare, hämtat ut paket, träffat en vän, varit på apoteket, pratat och lyssnat på en närstående som inte alls mår bra nu och ägnat ett par timmar åt att analysera och kommentera de andra i skrivarkursens texter så tänkte jag att det var dags för en härlig energigivande och samtidigt avslappnande promenad.

Jag gick ut men bara efter nån kvart i promenadskorna så började jag känna mig krasslig; tjock i halsen och en huvudvärk som gjorde huvudet tungt. Jag blev trött av att promenera; det kändes som om jag fick kämpa mig fram och efter ett tag så insåg jag att jag bara skulle få den där förkylningen att bryta ut helt så jag gick hem igen. Det blev bara 30 minuters promenad idag. Det kändes som om jag fick släpa mig upp för trapporna till min lägenhet och nu sitter jag här med ett glas C- vitamin blandat med echinadroppar.

Jag har inte tid att bli sjuk, jag har massor av viktiga saker att göra... jag känner mig alldeles frustrerad. Jag är inte sjuk än, jag måste hindra förskylningen att bryta ut. Huskurer och god råd mottages tacksamt!