Hur kan man då låta det förfalla, kan man undra?
(um, jag säger... "prästens barn är alltid värst", eller ja, nåt åt det hållet ;))
Ja, men inte nog med det. På läkarprogrammet läste jag anatomi, cellbiologi - där ingick nutrition. Ja, men vem av oss har inte teorin? Vem av oss har inte förut också klarat av praktiken?
Mina kilon kom i samband med mitt förra konsultuppdrag. På ett år gick jag upp lite mer än tio kg (...och jag var inte ensam!). Dålig sömn (ni vet väl att det påverkar förbränningen negativt?), mycket stress, dito övertid, mycket pendlande över halva landet, många feta tröstmiddagar kopplade till alla dessa jobbresor. Mitt i allt en ny medicin som inte gjorde saken bättre.
Jag kommer primärt att blanda långpromenader med tokcyklande (det tar muskelgrupperna lite olika). När jag har bränt de första kilona kommer jag också - som en belöning - att få börja träna styrketräning. Jag ÄLSKAR det! Jag har väldigt lätt för att bygga muskler, det är anledningen till att jag vill bränna några kilo först. Muskler med kvarvarande späck utanpå är inte roligt. Å andra sidan är det så att varje gram muskler man har i kroppen ökar förbränningen en liten liten smula. Jag äter ganska bra kost redan nu (jag har slutat resa, och därmed slutat med de där tröstmiddagarna ;)), men det kan alltid bli ännu bättre.
Lagom är bäst! Och det ska vara kopplat till lust.
Jag vill bli pigg(are), sova bättre och njuta av de där ljuuuvliga kickarna som jag vet att jag får av endorfiner. Jag har scolios (sned rygg) och ett snedslaget bäcken som gör att min högra ischiasnerv ofta kommer i kläm. Det gör ont! Med rätt träning och stretching mår ryggen mycket bättre.
Ålder: 39
Vikt: M
Önskad vikt: M -10
Längd: 161 cm
Bästa goda rådet: (eller snarare mitt motto) "En dag i taget"
Mina utmaningar/svårigheter: Jag blir väldigt väldigt ofta sjuk i öron-näsa-hals. Att hålla mig feber- och infektions-fri är stundtals svårt. Det kommer också att bli mycket övertid kommande höst, där blir det också ett pusslande med tider. Men det är ju så - är man i form så hinner ch orkar man mer, man blir effektivare. Den goda cirkeln måste fungera.
Och - bekännelsebilden:
Detta är jag - taget för fem dagar sedan. Ingen fara egentligen, en medelålders klunsmulla. Kurvig. Duger. Egentligen. Men jag vill ju kunna ha mina gamla favoritkläder igen!
3 kommentarer:
På något sätt ser jag dig som söt och intelligent, inte överviktig. Märkligt, inte sant? Jag vet sedan tidigare att du ger dig in i detta med rätt inställning och dessutom har du kunskaperna.
Min erfarenhet av förra projektet var att efter en vecka sov jag som en stock - och det efter tio års problem med sömnen.
Sömn är viktigt.
Hej!
Kul att du hängde på vår utmaning också.
Jag såg din presentation tidigt i morse och min första tanke var "hon ser ju inte alls överviktig ut". Nu blir jag däremot sporrad till att lägga ut en före- bild på mig också. Kan vara kul att kolla tillbaka på. Nu tar vi de här extrakilona eller vad säger du?
Vet ni - enligt BMI-skalan lider jag av fetma! Det är sällan någon gissar på det. Visst ser de att jag är mullig, men fetma är just nu min mörka hemliget (eller, uff, ja kanske inte nu längre ;)). Eftersom jag är väldigt hälsomedveten känns det inte alls bra.
Däremt vill jag fortsätta att kmpa mot fördomar om feta och överviktiga - och att alla faktiskt ska få se ut som de tycker är OK, utan att någon pekar finger.
Skicka en kommentar