Världens mest jävliga natt någonsin

Närapå!!! Började känna mig förkyld igår eftermiddag, men eftersom vi var bjudna på grillat hos min bästa vän åkte vi iallafall. "Ta en kaffe" sa F och jag ruskade på huvudet, "Tänk Cornholio!" sa jag (Cornholio är Beavis alterego i Beavis ´n Butthead och så fort han får något starkt i sig blir han helt till sig, drar upp tröjan över huvudet och skriker "I need TP to my bunnhole") - jag min arma stackare har en tendens att bli sån av kaffe. Men tröttheten kändes oöverstiglig så jag tog en kaffe. Och sen var jag pigg nog att plugga, titta när grabbarna spelade spel och käka god mat. Tyvärr kilade sig den goda maten in mellan en tandglugg och satans underkläder vad ont det gjorde. När jag försökte ta bort den var hela munnen helt svullen och det blev bara värre och värre. Så F sa "ta några av dom där starka pillrena du fick av läkaren när du opererade bort visdomständerna" - CORNHOLIO. Fast ännu inte. Inte förrän jag tagit min vanliga sömntablett insåg jag att något var fel. Ångest ångest ångest inte en arvedel utan i moderniserad version. Efter tre timmar hade jag fått nog. Jag väckte F och var hysterisk. Vi gick ut för att gå bort galenskaperna. Sen bara gick vi och gick vi och gick vi. Jag somnade klockan halv sex. Himla glad för upptäckten av promenader - för det är knappast på ett sånt sunt sätt jag brukar sköta såna här grejer. Och nu är klockan halv tolv. Jag har tvättat - städat toaletten grundligare än jag någonsin gjort i hela mitt liv - och jag är fortfarande helt spattig. Idag blir det nog ingen träning så länge det inte är för att lindra andra nervösa åkommor. Jag ska gå och lägga mig efter frukosten och hey?!!! Jag ska ALDRIG NÅGONSIN använda uppåttjack (kaffe ala cornholio) mot sömnmedel. En läxa inlärd. 1 miljon komma tretton billjarder to go!

// ElinLeticia - massakerad projektare